Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det nÀr nÀrstÄende befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan pÄverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som anvÀndes var tillgÀngliga i fulltext, skrivna pÄ engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svÄrt att ta in och bearbeta den information som de fÄtt om patientens sjukdomstillstÄnd.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet pÄ en akutmottagning kan pÄverkas av olika saker. Patienter har ofta smÀrta, en del patienter Àr allvarligt skadade och vissa Àr i chocktillstÄnd. Och för vÄrdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vÄrd utan de mÄste Àven tÀnka pÄ att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna pÄ bÀsta sÀtt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning.

NÀr nÄgon som man tycker om blir akut, allvarligt sjuk och behöver sjukhusvÄrd sÄ upplevs det mÄnga gÄnger som skrÀmmande. Ofta upplevs det osÀkert hur det kommer att gÄ för den sjuke personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser nÀr en person Àr akut och allvarligt sjuk. Sexton vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1995- 2004 som motsvarade syftet granskades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vilja vara nÀrvarande hela tiden: att vara orolig för att inte klara av hela situationen: att fÄ stöd och tröst av personer man litar pÄ: att veta vad som hÀnder för att kunna förstÄ och kÀnna hopp.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet pÄ en akutmottagning kan pÄverkas av olika saker. Patienter har ofta smÀrta, en del patienter Àr allvarligt skadade och vissa Àr i chocktillstÄnd. Och för vÄrdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vÄrd utan de mÄste Àven tÀnka pÄ att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna pÄ bÀsta sÀtt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vÄrdpersonalen pÄ en akutmottagning.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

NÀr en förÀlder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det fÄ en pÄverkan pÄ en hel familj. Det som vanligen Àr ett barns trygghet kan istÀllet pÄverka barnets hÀlsa och vÀlbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla bÄde emotionella problem och beteendeproblem nÀr en förÀlder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjÀlpa barn genom att vara uppmÀrksam pÄ förhÄllanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohÀlsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förÀlder.

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

Bakgrund: Litteratururvalet med fokus pÄ hedersrelaterat vÄld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka attityder ungdomar har samt att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader och i sÄ fall vilka, vad gÀller ungdomars attityder till hedersrelaterat vÄld, utifrÄn kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nÀmnt ovan har jag anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtstudie. Empirin bestÄr av 405 enkÀtsvar frÄn gymnasieungdomar. EnkÀtstudien Àr genomförd pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat vÄld som ett viktigt Àmne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat vÄld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat vÄld. UtifrÄn de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det Àr allvarligt med hedersrelaterat vÄld och Àr nÄgot som bör förebyggas.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att grĂ„ta nĂ€r jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhĂ„ller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. NĂ€r ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebĂ€ra att det under en lĂ€ngre tid inte kan deltaga i undervisningen pĂ„ sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus ska erbjudas undervisning pĂ„ sjukhuset.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsomrÄdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska anvÀndas pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt, att leverantörerna som lÀmnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera pÄ lika villkor samt att hÀnsyn ska tas till de grundlÀggande principerna i EU-rÀtten. BestÀllarens intresse i upphandlingar Àr att erhÄlla upphandlingsföremÄlet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse Àr att konkurrera pÄ lika villkor och vinna upphandlingar.För att försÀkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan bestÀllarna, med hjÀlp av den fakultativa regeln i 10 kap.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebÀra livshotande skador och att livet plötsligt förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smÀrtan, att kÀnna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att nÀrstÄende bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde ovÀntat.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vÄrdmiljö innebÀr omvÄrdnad av patienter som Àr allvarligt skadade eller svÄrt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, dÀr tillstÄndet Àr allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvÄrda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog Ätta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att vÀrdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrÄn behandlingsriktlinjerna, att agera utifrÄn varje vÄrdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och nÀrstÄende, att arbeta under tidspress i en begrÀnsandemiljö och att utvÀrdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhÀndertagandet sker individuellt utifrÄn varjepatient och eventuella ÄtgÀrder utgÄr frÄn behandlingsriktlinjerna.